Allbotas namnförklaring:

De gamla kelterna kallade misteln för allbota, som kan härledas till ”olliac” (oll=all, iac=sund, frisk), d.v.s det som gör allt friskt. Gaius Plinius d.ä. (23-79 e Kr) har i sitt verk ”Naturalis historia” berättat om hur forntiden druider ceremoniellt samlade in mistel vid en viss tidpunkt.